jag sover alldeles för lite, och det är inte bra att vända dygnet såhär fram och tillbaka hela tiden. det tär på kroppen, men snart är det över. lumpen har verkligen varit en upplevelse. jag har lärt känna så mycket nya människor. man får se alla sidor av dem, eftersom vi ses dygnet runt. en del har varit roligare att lära känna än andra, men man lär sig att respektera alla. och för det mesta har vi alla kul ihop. framför allt har jag lärt mig mycket om mig själv dessa månader. jag har mognat och fått tid att se mig själv och mitt liv med lite större ögon. jag vet vad jag klarar och mycket av vad jag vill. lumpen är så mycket mer än bara "att leka krig". jag vet inte om jag kommer att fortsätta inom det militära. men det är ingen omöjlighet. jag trivs rätt bra i gröna kläder. förutom när det är hett ute och man mycket hellre går i shorts och linne än kängor och heltäckande uniformer (; eller när det är riktigt kallt och man hellre sitter inne framför en brasa med en filt över sig och en kopp varm choklad i händerna istället för utomhus stilla på observationsplats med komarocken i flera timmar ^^ jag förstår att vissa kanske inte förstår varför man skulle utsätta sig för dessa saker helt frivilligt. jag förstår det knappt själv. när jag började var jag helt säker på att jag skulle klara max en vecka. jag var också säker på att det skulle bli en massa löpning och hinderbanor varje dag, och att jag nästan skulle vara ensam tjej. jag var inte alls förberedd på det som väntade mig. inget var som jag trodde. om det var bättre eller sämre kan jag inte svara på. det har hur som helst varit en otrolig upplevelse och jag är stolt över mig själv att jag har klarat hela vägen