camifrankie

matvis så har denna dag varit i stort sett precis lika dan som igår. åt lite naturell yoghurt och drack en kopp te till fruksot/lunch. till middag åt jag det som var kvar av kycklingwoken från igår. nu har jag druckit en till kopp te och tryckt i mig lite mer av vindruvorna. blir väl lite jordgubbar när jag går och lägger mig också antar jag ^^

imorrn är det midsommar. då blir det att vara här hemma i lingbo med familjen. sen till vittersjö på fest. behöver verkligen träffa folk. börjar bli galen av att bara vara här hemma :p sen på söndag åker jag iaf med tobbe och dennis till uppsala. på måndag ska jag kolla på lägenheten och skriva kontrakt, sen på tisdag göra ett snabbt jobb åt daymaker. maiken jessica och felix kommer hem ikväll. de handlade alkohol åt mig för typ 2500kr. inte illa :p jag och wittboldt bokade även vår resa idag. så den är betald och klar. blev 3000kr för hela resan förutom hemresan sen från danmark. får hoppas jag har pengar kvar sen åt den, men de är framtida migs problem (; ska iaf bli askul! det går bra nu :)

har iaf bestämt att lämna projektorn hemma hos mamma och ta hennes tv istället. så slipper jag göra onödiga hål i lägenheten. tror de blir bra. gör det så enkelt som möjligt för mig ^^ fyra trappor och ingen hiss, gratis kondis som de säger. blir nog bra!

lite lustigt hur man kan må så uselt ena dagen och så bra nästa. man får helt enkelt lita på att turen vänder när det känns som värst :)

idag blev det iaf neutral yoghurt och en kopp te till frukost/lunch. till middag blev det kycklingwok. sedan en till kopp te. nu äter jag jordgubbar, vindruvor och har druckit en tredje kopp te. blev nästa som en detox :p kör på imorrn igen!

dennis kommer hit på fredag så ska hela familjen spendera midsommar här hos mamma i lingbo. sen åker jag och tobbe med honom hem till uppsala på söndag. sen åker vi tillbaka för att vara här på sommarmarknaden nästa fredag. sen åker jag hem med honom igen efter helgen för att flytta in i lägenheten :) 4e åker jag dock och tågluffar i europa med wittboldt så hinner bara flytta in 1 dag. sen är vi borta ca 20 dagar. sen kan jag packa upp på riktigt. ska ta med mig mitt wii, playstation, guitarr hero och så. kommer bli en galen spelnörd ^^ det är skönt att jag redan har allt jag behöver iaf, alla möbler, köksgrejer osv. så slipper man köpa :)

jag hoppas på att få tillbaka kontakten med anne nu när jag flyttar till uppsala. hon har ju bott där ganska länge nu :)

maiken, felix och jessica är i tyskland för att köpa alkohol. eller jag tror att de är i danmark nu. de skriver till mig lite då och då och ber mig kolla upp olika valutor :p de åkte igår morse. det var meningen att jag skulle följa med. men eftersom jag har galen tandvärk och var deprimerad över att inte hitta något hem i uppsala så bangade jag galet. har istället legat hemma och verkligen gjort ingenting. men det kan behövas ibland de med. har varit alldeles för stressad. dom stannar iaf i ullared på vägen hem och kommer hem imorrn kväll. sen är det midsommar. jag blir nykter på midsommar. tråkigt värre :p men jag går på penicillin och kör detox, så vad ska man göra? :p nu måste jag ge hundarna mat, stackarna som får ändra sin dygnsrytm helt efter mig :p

see ya (;

första tre månaderna av lumpen var jag hur glad som helst. jag ville inte åka hem, utan jag ville stanna här hela tiden. ja, så gick det ju med det. motivationen sjönk samtidigt och i samma takt som respekten på en del folk här. visst jag har massor av respekt, hänsyn och medkänsla, till skillnad från en del här, men vissa är svårt att se upp på. känns mer som att dom borde kräla på backen, så långt sjunker dom ibland.

och så många felsteg dom gjort, fast man sagt till. och att dom alltid bara skrattar bort allt, utan att bry sig det minsta. var är deras konsekvenser? finns det inga för dom eftersom dom är fler? jag pallar inte ens skriva om det. gah. middag, yay.. 6 dagar kvar. bara att hålla ut med skiten ^^

idag har också varit en bra dag! spelar ingen roll att jag bara får vara hemma en dag, de är ändå lätt värt. ska tillbaka till enköping om nån timme. men jag kör dennis bil till uppsala så behöver iaf inte tänka på några tågtider :) idag har vi iaf grillat och badat i poolen. det var lite väl varmt (39 grader) så efter ett tag gav vi upp och åkte till stranden i långholmen (eller vad det nu heter). ingen badade, förutom tobbe som gick tills han nådde midjan, och gav då upp. vi låg på bryggan ett tag istället. på vägen hem ville jag stanna för att springa över åkern. det är ju som sagt en av mina mysko drömmar. jag trodde dock inte att den var mysko, utan nåt som alla har tänkt på och vill göra. mina syskon gjorde klart för mig att det inte är sant. så vi stannade så att jag iaf kunde springa. och det gjorde jag. jag flög över åkern i bikini och tofflor, snurrade runt runt, och sedan lade jag mig ner. och sen sprang jag tillbaka. det var nästan lika bra som jag hade föreställt mig det ^^ tobbe, maiken och jessica kom nog fram till att det inte var så dumt ändå, så dom sprang dom med (; felix behövde inte eftersom han tydligen gjort det förr, hehe :)

när vi kom hem åt vi glass, hallon, jordgubbar, vindruvor och hemmagjord chokladsås. MUMS! :) vi spelade även ett brädspel, ticket to ride. nu håller de andra på att göra middag och jag ligger i källaren och skriver ^^ hörde precis min mobil plinga (: vi är iaf allihopa väldigt nöjda med dethär nya huset i lingbo. vi har pool, veranda, inglasad veranda, asnice kök, studsmatta, en riktigt bra gasolgrill och massa mer awesome stuff. känns toppen och fräscht. det förra vi hade var gigantiskt,jag visst. men det slår inte det här. kommer inte ens i närheten :) nu ska jag upp och hjälpa med maten. vi ska grilla kyckling :)

om 11 dagar är det muck! helt otroligt

samt ta pianolektioner och tennislektioner. vill göra massa roliga saker :)

Det sägs att jag har en sådan här rumpa. liksom samma form, och jag antar att det är sant. verkar vara väldigt uppskattat bland pojkarna, och jag har fått många både fina och lite väl vulgära kommentarer, men jag har fortfarande inte bestämt mig vad jag tycker om den. känns lite väl stor ibland och det går inte alltid att välja de byxor man skulle vilja. undrar om hon är helt nöjd över sin.

jag har missat så mycket som händer hemma. jag kanske tänker mer på de än de som är där hemma. men man märker verkligen allt man missar när man aldrig kan komma. bara den senaste veckan så har jag missat en av mina närmaste vänners födelsedagsfest, min lillasysters öppethus på skolan, min storasysters examensfest och mer. jag kommer att missa mina småsyskons skolavslutningar och allt annat som händer där hemma. jag missade mors dag och min polares 20års fest.

dahl ställer sig upp, säger att han hatar det här stället och går ut ur rummet. alla har börjat ledsna. är inte bara jag som längtar hem. saknar allt och alla som finns där hemma. idag är det 12 dagar till muck och alla känner av det. vi tröttnar på varandra, på befälen, på kläderna, stället, allt! haha. samtidigt som vi alla älskar det och kommer sakna det en massa. men så är det väl med allt.

jag har alltid haft det riktigt lätt i livet. det är först nu verkligheten har kommit ifatt mig. jag har aldrig riktigt behövt plugga för att få bra betyg i skolan, jag har aldrig haft riktiga problem med pengar eller att få en massa vänner. allt har helt enkelt flytit på. jag har heller aldrig känt något problem med att få jobb, om jag nu skulle vilja ha ett. inte lägenhet heller. pojkvänner har alltid också dykit upp av sig själva, den ena efter den andra. men nu händer allt på en gång. jag vet inte hur jag ska få tag i en lägenhet i uppsala, inte ett jobb heller. det verkar just nu nästan omöjligt, och jag kommer att få jobba för att få det. högskoleprovet tränade jag i stort sett inte alls till, eftersom jag förlitade mig på att det skulle gå bra ändå, som det alltid gör. det var hur svårt som helst och gick inte bra alls. var inte ett dugg förberedd på det. pengarna slutar rulla in och jag måste lära mig att hantera dom. livet flyter inte på lika bra längre. jag växer upp och är inget barn längre. jag märker det nu, och det skrämmer mig lite grann. livet är inte alls så lätt som jag trodde att det skulle vara.

jag har nu anmält mig, utan att tänka två gånger på det, till zumba och pilates i sthlm i höst. båda har 12 träffar en gång i veckan från och med början på september. måndagar och tisdagar. hoppas det går ihop med min pluggning. och att jag har råd att resa ^^ verkar kul iaf! är på kulturama i hammarby sjöstad. kan bli kul! var inte alltför dyrt heller. ca 2500 för båda. skulle vilja lära mig att spela piano också, men får kanske ta det lite lungt och prova på detta först. jag har ju en tendens att ta på mig för mycket saker så att stressen tar kål på mig. jag ser det iaf som en stor möjlighet att hälsa på min familj i sthlm oftare, om jag ändå ska dit två dagar i veckan liksom!

i mitten på juli får jag besked om jag kommit in på någon kurs. galet spännande. känns som att jag kommer att påbörja ett nytt liv i höst, och det känns bra. jag vill få så mycket livserfarenheter som möjligt. leva och ha gjort det mesta, innan jag kan känna mig klar. jag är fortfarande osäker på vad jag vill ha som karriär. kanske militären, kanske politiker, och kanske polis eller brandman. kanske till och med det blir elektriker eller industriarbetare iaf. får se vart jag till slut hamnar. jag vet iaf att jag är ung och inte behöver oroa mig för framtiden så mycket än. borde dock hitta något extrajobb om jag ska slippa ta studielån. för det vill jag inte! jobbigt för mig nu också som måste leva snålt, eftersom jag inte har någon aning om hur man gör det. inte bra. önska mig lycka till! (;

det är så många männiksor jag saknar. det känns som att dom glider ur fingrarna på mig. fortsätter sina liv utan mig. men vad har de för val? jag är ju inte där.. jag har varit kluven vad gäller att skaffa mig en pojkvän. ibland vill jag så gärna ha någon, medans annars jag så gärna vill vara helt självständig. kan vara skönt att vara ensam. dessutom har jag stängt mig en del. jag känner mig för kräsen och osäker. för tillfället känns det väldigt osannolikt att jag ska kunna känna riktig kärlek igen, men de kommer väl kanske. jag har iaf bestämt mig för att inte rusa in i något. vill inte ha någon bara för att ha. måste vara på riktigt. är lite orolig över mig själv, vilka val jag kommer att göra. att jag är så osäker på mig själv gör inte saken bättre heller. ni vet att det finns olika typer av människor. de som "tröstäter" och de som äter betydligt mer sällan och mindre. sådana som typ bara plockar runt i sin mat. jag är dess värre det första alternativet. att äta har aldrig varit något problem för mig, vilket man nu egentligen kanske ska tacka för med tanke på allt som händer min älskade lillebror. men ja, det visar sig ändå inte vara så kul, och de känns som att man kan glömma att känna sig stolt till beach 2011. kanske ska satsa på 2012 istället, eller några år efter det.

säkert gör ni som jag ibland och undrar hur folk runt omkring en skulle reagera om man dog, drog eller försvann. skulle de bli ledsna och så av själva grejen, eller skulle man verkligen lämna ett tomrum hos dem? det är nog en fråga som man aldrig kommer att få svar på.

jag tänker på min pappa hela tiden. härom dagen tänkte jag för första gången någonsin hur mitt liv hade varit om han aldrig hade funnits. jag menar, om min far hade varit dennis, mina småsyskons pappa. han jag växt upp med. om han var min pappa, då hade mitt liv varit så mindre komplicerat. hade jag varit en gladare tjej med mindre bagage och vikter i ryggsäcken? det kommer jag aldrig att få veta. jag vet dock att jag aldrig hade haft alexander, och alla andra släktingar på pappas sida. och de är verkligen så otroliga allihopa. coola och schysta, lika mig på alla olika vis. jag känner igen mig själv hos dom. är det för att vi alla mist honom? eller är det bara för att vi alla är en del av honom? en sak är säker, som säkert alla vet, och det är att man formas av precis allt som händer. alla personer man träffar, de man säger, hör och ser. platser, tv, spel, allt! allt påverkar oss och formar oss till de vi är, de vi kommer att vara. jag tror på att människor kan förändras. jag tror att vi förändras lite varje dag. om det är till något bättre kan jag inte svara på. det måste bero på vad som händer, och vilka vi redan är. jag har lärt mig att alla ser olika på saker som händer. även om samma sak kan hända flera personer, så kan alla se det på olika sätt. vissa kanske blir glada medans andra blir rädda, nervösa, arga, förväntansfulla, eller något annat. det är rätt fascinerande. jag vet att jag är den som mest ser skeptiskt på saker. ser hinder och får mest upp frågor i mitt huvud. kan inte riktigt slappna av och bara ta allt "lugnt". liksom simpelt och roligt. det är inte den jag är. och då undrar jag vad det var som fick mig sådan. för det känns som att det måste ha varit någon händelse eller person som fått mig så. kanske ligger en del i mina gener, kanske är det en rad av massa olika upplevelser som lett fram till mina dagens bekymmer. jag skulle vilja vara en gladare person, och eftersom jag tror att folk kan ändras så hoppas jag innerligt att jag kan ändra mig. se mer positivt på saker. bli lycklig på riktigt. känna mindre stress och ansvar. känna mindre att alla människor är dumma i huvudet vore också skönt ^^ okej, lite överdrivet där. tror jag (; problemet är bara att jag inte har någon aning om hur det ska gå till. jag tror att första steget är ett erkännande. jag måste erkänna att det är jag själv som är ansvarig hur jag ser på saker, hur jag känner. att det inte är andras fel att jag är irriterad. det är inte lätt, men jag försöker.

okej, nu får det räcka med tråkigheter ^^ två av mina vänner ska ha barn, min familj är fantastisk och jag muckar från lumpen om två veckor. livet borde vara toppen, eller hur?

något jag ville komma fram till var iaf att jag tänker på min pappa hela tiden. har tänkt på honom i stort sett varje dag sedan han lämnade oss. och medan jag blir äldre får jag också veta mer om honom. för ett tag sedan fick jag till exempel veta att han sökte vårdnaden om mig och min syster. det känns overkligt och ibland undrar jag om det verkligen var jag, mitt liv. det känns verkligen som att jag har och har haft så många olika liv, och jag har svårt att bestämma mig för vilket liv jag vill leva. frågan är vad all denna information om honom ger mig. kommer jag honom närmare, eller blir det bara mer verkligt hur långt han är ifrån mig?. jag vet inte. känns som allt på samma gång. så mycket känslor som jag inte vet vad jag ska göra med. och jag antar att jag låter min frustration gå ut över alla andra. vet att det inte är okej, men ser heller inget sätt ur situationen för tillfället.

anyways.. funderar på att tågluffa i sommar, det vore nice! vore dock egentligen ännu mer nice att prova att göra ingenting för en gångs skull. inte resa, inte hitta på saker. försöka att bara leva och slappna av ett tag. men det är såklart inte möjligt. för let's face it, det är faktiskt mig vi pratar om här.

är fortfarande orolig över alex. mer över hur han mår, om han är glad och lycklig, än hans sjukdom. vet att de båda hänger ihop rätt starkt. men jag känner att jag vill ha hans lycka mer än allt just nu. han verkar så olycklig och jag vet inte vad jag ska göra. jag kan inte vara där hela tiden och det gör ont i mig. samtidigt som jag har mina andra syskon att tänka på också. allt ger mig huvudvärk, samtidigt som jag är oerhört lycklig att jag har dom alla. jag trodde förut att vår familj var ämnad för olycka. att det snart inte kunde hända oss mycket mer hemskt. men det känns samtidigt som att det måste hända oss sådana hemska saker som sjukdomar, avstånd och död, eftersom vi annars skulle vara lyckligare än det är möjligt. bara en tanke.

ne usch, nu gör jag väl hela världen deprimerad med mina negativa tankar ^^ vet dock inte vad jag ska göra. bloggen är ett bra redskap för att få tiden att flyta som strömmen utanför fredriksro. gah, var jag tvungen att tänka så. nu tänker jag på min bil som står där. min avställda bil med däck som behöver pumpas, en trasig ruta, stulen stereo och nya vinterdäck som inte går att hitta. just typiskt. måste även läggas ut på blocket. antar att de får bli av om två veckor när jag är klar här.

måste även fixa mina cyklar. är galet taggad på att cykla i sommar. jag har två cyklar som jag hämtade vid vårt gamla hus sist jag var hemma. alltså huset vid namn fredriksro. ena hade ett lås som jag inte kan komma ihåg att jag använt mig av, och därför inte har någon aning om vart jag kan hitta nyckeln. den andra har jag nyckel till, men den har såklart punka på däcken. och när ska jag fixa det? jag antar när jag kommer hem från lumpen om två veckor. måste även hitta nycklarna till min bil. annars kan det bli jobbigt när man ska försöka sälja den ^^

är det någon som kan spara pengar så är det inte jag! helt klart. tänker gå in och kolla mitt konto bara för det. antagligen föra över lite cash från mitt sparkonto till uttagskonto...