camifrankie

en man i min bok beskrev hur han kände sig. kändes som det var mig han beskrev. typ precis lika, jag lovar (;

den 13e måste jag till kista för att komplettera självskyddet som jag missade på väktarutbildningen förut. eftersom jag då var tvungen att åka hem på ett möte (såklart). skulle egentligen sitta i vakten då men har lyckats lösa det. nu är bara problemet hur jag ska ta mig dit och hem. kommer bli intressant. men ja, jag är nog född för konstiga och inte så speciellt roliga äventyr ^^

längtar såååå mycket till australien. är dock rädd att jag inte kommer att kunna slappna av där heller. kommer väl sitta och glo i min kalender och försöka planera saker hela dagarna. typ som jag gör nu. förhoppningsvis löser sig saker när lumpen är över. den tar upp så mycket tid just nu. ork också med allt resande. shit vad jag är trött på att resa. helt galet!

kanske borde skita i allt, åka hem till skogen (lingbo) och bo hos mamma tills jag är 40. det skulle hon nog allt gilla (; nej, det skulle jag aldrig kunna göra. är en riktig drömmare, alltid varit. jag ska bli någon, helt klart! inte för att jag tror på det, för lets face it, det här är ingen film precis! men ja, man kan ju alltid försöka

extrem scenskräck och höjdrädsla, det är jag det. bra camilla, bra! och ja, jag vet att alla säger att det bara är att öva bort. så är det kanske också. antagligen. säkerligen. men jag pallar inte! har ingen ork i kroppen för att tro att någonting ska lösa sig! eller ja, kroppen mår väl fint med allt soffsittande och godisätande, är nog mer huvudet det är kaos i. mer än kaos, typ vulkanutbrott!

aja, whatever, livet är toppen, och det blir bara bättre! eller hur? (; eller ^^

vet inte vad jag vill. det är det mest jobbiga. borde anställa någon som berättar för en hur man känner och så. vore toppen, verkligen (;

johannes hälsar, till min blogg, spännande :)