camifrankie

Jag såg snövit på bio med syrran ikväll. Sen åkte hon hem till sig o jag är på väg till uppsala med dennis o maiken. Jag sover där med dom och så åker jag direkt till jobbet imorrn bitti. Som tur är lämnade jag min uniform på jobbet innan jag åkte till creta. Allt ser ut att lösa sig på nå vis. I hela mitt liv så har allt verkat som pusselbitar som faller på plats allt eftersom. Allt man gör blir jättebra sedan fast man inte alls tänkte så innan. Helt fantastiskt på nåt vis :) svårt att förklara men ja, allt löser sig alltid. Om inte på det viset man hade tänkt först så på ett annat :)

Det har varit skönt att träffa de gamla vännerna igen. Det känns härligt att vi kan återsamlas för bara någon dag eller så och bara umgås, sen gå tillbaka till våra egna, nya, splittrade liv. Så länge alla har det bra på sina håll o vi kan ses som vanligt ibland, bara veta att vi har varandra, så är jag hur nöjd som helst :)

Snövit filmen var bra! Jag var lite skeptisk först när hon från de där twilight filmerna skulle spela snövit. Hon är ju alltid så tystlåten, efterbliven o nerdrogad liksom, så var rädd att hon skulle förstöra filmen. Men den var bra ändå! Hon var till och med rätt bra! Hon pratade en del i början, men hittade tillbaka till sitt rätta jag mot mitten o slutet då hon bara gapade lite o gjorde konstiga miner i långa tysta scener. Hade varit nice om hon hade haft lite mer repliker faktiskt. För nog kan hon väl allt prata?. Förutom hennes tystnad på slutet var den iaf bra med både sorg och humor! Fyra av fem toasters :)